Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 4. Försoningsidén och religionssynkretismen - b. Religionssyntesen - c. Syntesteologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
destruktiv riktning som det pessimistiska. Ty det tager sig
uttryck i en moralistisk inställning, där människan hävdar
sig själv inför Gud. Och från religionssyntesen kan man
ytterst härleda den moralism i försoningsproblematiken hos
Tegnér, som går stick i stäv mot hans teocentriskt orienterade
centralmotiv.
c. Syntesteologien.
På religionssyntesen följer syntesteologien. Det
systematiska intresset inställer sig att förena kristendomen med den
främmande världsåskådningen. Kanske icke omedelbart men
efter hand. När Tegnér 1820 verkställt syntesen mellan
kristendom och platonism och givit den en religionsfilosofisk
begrundning, var han tillfreds och ansåg teologien icke bara obehövlig
utan rent av skadlig. »Theologia dogmatica såsom den
vanligen föreställes är ifrån början till slut en fortsatt blasfemi
emot Gud, kristendomen och förnuftet. Till bibeln står den i
intet annat förhållande än ett parodiskt.»1 När han sedan själv
blev teologie studerande på allvar, insåg han emellertid
teologiens nytta och nödvändighet: den blev en legitim vetenskap i
vetenskapernas stora sammanhang.
Men hans religionssyntes blev då en syntesteologi. »Vad
skulle väl dogmatik vara annat än redogörelse för det
förhållande, vari kristendomen står till varje särskild tids bildning
och åsikter?»2 Bakom frågan, framställd 1824, märker man,
hur det begynnande systematiska intresset inkluderar en
syntesteologi, som går ut på att bygga samman kristendomen
med en allmän världsåskådning. Tre år senare är problemet
klart: teologiens väsentliga problem måste vara att förena
kristendomen med förnuftet inför spekulationens
förlikningsdomstol — kan detta ej lyckas, så är det slut med kristendomen
först hos de lärda, sedan hos de bildade och slutligen hos folket.
1 VI: 67. ä IV: 474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
