- Project Runeberg -  Tegnér och teologien : idéhistorisk undersökning /
351

(1939) [MARC] Author: Thure P:son Wärendh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 4. Försoningsidén och religionssynkretismen - c. Syntesteologien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

351

Med full rätt mena vi oss ha talat om Tegnérs teologiska
problematik. Icke lika berättigat vore det att orda om
växjöbiskopens teologi. Ty det systematiska programmet var svårt
att genomföra och sin lärobyggnad fick han aldrig färdig.
Men konturerna av hans syntesteologi framträdde dock efter
hand allt skarpare markerade. När vi till sist skola ägna den
en flyktig uppmärksamhet, kan vår granskning lämpligen
orienteras utifrån treenighetstankens aspekt. Mot ortodoxiens
treenighetsdogm var han antipatiskt inställd. Bakom dogmen
såg han bara dialektiska klyftigheter, och han betraktade den
som teologiens quadratura circuli.3 Detta hindrar icke, att han
hade ett visst sensorium för det religiösa motiv, som här funnit
ett olämpligt uttryck, och att han immerfort sysselsatte sig med
trefaldighetstankarna. Han tog avstånd från en ontologisk men
anslöt sig till en ekonomisk trinitetsuppfattning.

Bakom Tegnérs negativa inställning till ett ontologiskt
trini-tetsbegrepp har man velat spåra Schelling. Men det är här som
i så många andra stycken de Wette och dennes transponering
av dogmat från det intellektualistiska betraktelsesättet till det
ideal-estetiska, som är hans teologiska inspirationskälla. »In
der philosophischen Ansicht Gottes», skriver de Wette, »zeigen
sich nun allerdings drei der biblischen Trinitätslehre analogen
Formen, welche tief im menschlichen Gemüth gegründet sind
. . . Alle Erkenntnis des Menschen ist nämlich an das dreifache
Verhältnis des Ganzen, der Form und der Theile (der
transcen-dentalen, formalen und materialen Apperception) gebunden,
welches im Vernunftschluss erscheint, und überall wieder
kehrt; und hiernach fassen wir auch die Idee Gottes auf.»4
Man jämföre härmed Tegnérs uttryck i det versifierade
prästvigningstalet 1837: tänkandets väsen är trefalt.

»Fader, som världarna sått och församlar som kärvar i ladan,

sedan de mognat till skörd, vårdar och styrer till dess!

3 VI: 429 f.

4 De Wette, Rel. u. Theol., s. 240.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnerot/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free