Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopold.
Der satt på en af Pindcns throner
en sångarkung i utdödt hof,
och harpan med de rena toner
låg tystnad på hans arm och sof
Han var ej mer, som förr, den glade
förtjusarn hörd af stad och land,
och mörkret, för att hämnas, hade
uppå hans ögon lagt sin hand.
Då reste sig ett yngre slägte
med sorl ur sina dalars natt.
De stormade, men ingen räckte
till thronen der den gamle satt.
Gick så en fremling med sin lyra
den vilda tummelplats förbi.
Han såg väl striden och dess yra,
men icke meningen deri.
»Hvad vill», sad han, »det långa kifvet’?
Den höges måttstock är ej vår.
Från andra höjder såg han lifvet,
hans sång på andra toner går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
