Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Nordens ära, vid de stjernor
som stå likt hvita bröllopstärnor
och lysa genom lunden ini
för jord och himmel är du min.
O! den som långt, rätt långt från striden
i någon vänlig dal, der friden
emellan bergen bosatt sig,
510 fick lefva och fick dö med dig!
Men ack! cn ed, en ed mig binder.
Med hotfull blick, med bleka kinder
hon lägger stum sin kalla hand
emellan våra bröst i brand.
Förskräcks ej! än kan allt förbytas,
den ed vill lösas, icke brytas.
Jag måste hän. När Maj härnäst
oss bjuder på sin blomsterfest,
då är jag säkert här tillbaka,
520 då hämtar jag min brud, min maka.
Farväl, du hälften af min själ,
farväl till dess, ett långt farväl!»
Med dessa ord han bort sig vänder,
han tar sitt bälte, tar sitt svärd,
och börjar oförskräckt sin färd
igenom Zarens hundra länder.
I skogen göms han, dagen lång,
men natten om han styr sin gång
allt efter himlahvalfvets kärna
530 vår Nords orubbcliga stjerna,
och efter Carlevagnen huld
som icke vet af nedergången,
den vagn med blanka tistelstången,
med hjulspik smidda utaf guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
