Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. L u n d b l a d*
Det gamla minnets fest i dag är firad
och utaf talaren är kransen virad
kring klassisk tinning; äfven sångens vän
sin ringa blomma fläte omkring den.
Ty detta är hos menniskan det stora
att hon kan sakna allt, kan allt förlora,
och vara rik ändå och afundsvärd
med sina skatter utur minnets verld.
För stunden lefver djuret: menskosinnet
gläds ren af hoppet, ockrar än med minnet,
och ögonblicket som vi lefva af
står som ett Isthmus mellan tvenne haf,
ett naket berg der inga blommor trifvas,
och uppnådt endast för att öfvergifvas.
Men der bakom vid horisontens rand,
hur höga stå de månbeglänsta landl
Hvad stora skuggor öfver bergen röras,
hvad anderöster ur dess dalar hörasi
0 Greklands minnen! Romas hjeltedar!
1 flydden icke, I stån ännu qvar,
och trotsen, krönta med er stjernekrona,
den nya tid, och Stambul och Verona.
Kan du ej mana dem till lifvet opp,
* På hans minnesfest i Lund 1822.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
