Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känner gerna, att nu mera, sedan dess hufvudsakliga ideer
ingått i allmänna tänkesättet, mycken bildning kan finnas
utan kännedom af hvarken Latin eller Grekiska och i
allmänhet utan all slags aeademisk lärdom. Men i den mån
clas-siska litteraturen försvinner ur allmänna bildningen, bör
hon åtminstone äga ett Enkesäte vid Universitetet, som redan
genom blotta namnet tillkännager sitt syfte Lill universalitet
och allmän omfattning af det menskliga vetandet. Det är
derföre min tanka, att hvart och ett af de gamla språken,
som har en bestämd och till någon slags historisk
märkvärdighet utbildad litteratur, borde ega en egen lärostol; ieke
egentligen för språkets egen skull, hvilket som sådant är
likgiltigt, utan för den grad af mensklig bildning, som dess
litteratur uttrycker, och den allmänheten väl kan lära att
känna genom öfversättningar, men hvarvid Universiteterna
dock slutligen måste bestrida translatorstjensten. Sådana
språk äro otvifvelaktigt de Orientaliska, Latin och Grekiska.
Hvart och ett af dessa och deras litteratur äro af den
omfattning, att de utgöra ett lifstidsstudium och fordra
uteslutande sin egen man. En och annan stor Linguist kan
möjligtvis omfatta dem alla, eller flere af dem på en gång;
men sådana exempel äro sällsynta och föranleda dessutom
merändels en öfvervigt af det blott linguistiska på bekostnad
af språkets litteratur. Äro två af dessa språk förenade under
en och samma lärostol, så händer det, i lyckligaste fallet,
att Läraren betraktar ett af dem som bisak: det vanligaste
är att de begge blifva bisak icke blott hos läraren utan äfven
hos ungdomen. Hvad Grekiskan särskilt angår så hade
den sin egen lärare vid Academiens stiftelse. Ännu i dag
finnes intet Gymnasium i riket der ej Grekiskan har sin
särskilte Lector, endast med föreskrift att derjemte undervisa
i Nya Testamentets exegetik, som dermed äger omedelbart
sammanhang. Det vore besynnerligt, om det, som vid ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
