Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna sistnämnda är hemmastadd på mensklighetens höjder;
hon far fågelvägen till målet. Det är så långt ifrån att
det skulle finnas någon verklig grundstrid mellan förnuftet
och Religionen, att uppenbarelsen snarare är den egentliga
proban pä forskningens riktighet, i de händelser nemligen,
der begge behandla likartade ämnen. Det var till följe
häraf ingalunda så orimligt, som man nu tyckes föreställa
sig, att våra förfäder antogo Religionen, och livad dermed
står i närmaste sammanhang, till den egentliga ledande
idén för all offentlig undervisning. Men härtill- kom äfven
en annan omständighet. Vettenskapernas område var på
den tiden vida mindre vidsträckt än nu, och en bildad, ja
äfven en lärd man hade vida mindre ämnen att omfatta.
Nästan all humanistisk och vitter bildning var inskränkt
inom de döda språken; filosofien hade ännu ej upplöst sig
i anarki, de så kallade naturvettenskaperna ansågos
egentligen såsom en slags sällsamhet, tåld vid Högskolorna,
men i öfrigt umbärlig. Politik och Statshushållning, hvari
vi nu ha ett sådant öfverflöd af mästare, voro ännu i sin
linda; de drefvos troligtvis ej sämre än nu, men vida
enklare. Med ett ord, det högsta, om ej det enda
nödvändiga för all lärd bildning var det theologiska systemet
med sina antagna och bestämda former, samt de grund- •
studier som för dess vettenskapliga inhämtande ansågos
nödvändiga. Dessa voro i synnerhet de lärda språken,
som på den tiden voro oumbärliga äfven för Statens högre
civilbefattningar. Den som grundeligen inhemtat en dylik
undervisning, hvaraf den akademiska endast var en
fortsättning, han stod på höjden af sin tids upplysning.
Prest-ståndet, för hvars behof Läroverken från början närmast
voro stiftade, blef härigenom livad det egentligen alltid
bör vara: det lärda ståndet. Presten var icke blott den
lärdaste inom sin församling, han var äfven alla andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
