Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ej kan medföra någon ansvarighet inför publiken; men
genom tryckning upphör en skrift att längre vara författarens
enskilta tillhörighet; den blir allmänhetens hvars domsrätt
han just genom tryckningen erkänner. Ett Tal som det
ifrågavarande har sin offentlighet derigenom att det blifvit
hållet. När förf. sjelf cj låter trycka det är det ett bevis
att han ej önskar det någon annan publicitet. Hans
orsaker härtill kunna vara flerehanda, och han är derföre
egenteligen ingen redogörelse skyldig; men för min del
tvekar jag icke att erkänna att det i synnerhet var min
öfvertygelse om Talets litteraira obetydlighet som bestämde mig
att vägra dess tryckning. Det vidrör frågor som utgöra det
stora tvistämnet för dagen, men hvilka vid ett sådant
tillfälle ej kunde eller ens borde utvicklas, äfven om jag dertill
ägt förmåga. Ett Tal kan ej vara en afhandling; och några
flygtiga tankar, mera antydda än utförda, undandraga
sig med skäl den allmänna granskningen. Icke alla författare
fästa så stor vigt som Hr R. vid sina små
tillfällighetsskrifter. Icke alla kunna vidtaga den utväg som han, att
vara den ende som aldrig glömmer dem, den ende som ännu
ideligen omtalar och beundrar de förgätna. Icke alla älska
en litterair ära som alltjemnt uppträder som sin egen
Trumpetare. Det synes som om Hr R. och jag hade något
skiljaktiga åsigter både af litterairt och moraliskt värde. Jag
skulle till exempel ej vilja slå mig till Riddare på en skrift
den Förf. sjelf ej ansett som vapenför. Jag skulle ej genom
insinuationer och halfva vinkar vilja förkättra en annans
politiska tänkesätt, i synnerhet när jag uppsnappat dem
ur ett otryckt arbete. Jag skulle ej kunna vara nog oblyg
.att till en Konung och tvenne Kronprinsar dedicera, icke
blott en obetydlighet, utan äfven en obetydlighet den jag,
för att tala lindrigt, på ett så tvetydigt sätt åtkommit.
Om Hr R:s afsigt varit den som han föregifver att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
