- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
169

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

christna Romantiken annorlunda än genom sin högre poetiska
förträfflighet, och derigenom att den har, om jag så får
säga, mera sol och blomsterdoft uti sig? Hvad vi nyligen
genom Goethes och andras bearbetning lärt känna af
Persiska poesien är väl annorlunda men dock bestämdt
romantiskt. Bildade ej Ossian sin poetiska töckenverld
med de lyriskt-elegiska, med de djupa romantiska rösterna
Christendomen förutan? Dock — vi behöfva ej gå så långt
bort för att finna en hednisk romantik. De colossala
formerna i Nordiska Sagan och Poesien öfverstiga betydligt
det något smånätta Grekiska skönhetsmåttet; de äro
poesiens jättestenar och utgöra en egen art af romantik,
af hög märkvärdighet för hvarje poetiskt och fördomsfritt
sinne.

Äfven så många inskränkningar tål i min tanka det
påståendet att Grekiska Poesiens egenheter väsendtligen
skulle kunna härledas ur Grekiska Religionen. Hvad som
förtjenar namn. af Grekisk Religion var ursprungligen
Naturdyrkan. Det var samma Religion som från urminnes tider
varit gängse i Egypten och Asien och hvilken, i Ukhet
med all hedendom, satte det gudomliga icke ulom eller
öfver Naturen (som Christendomen), utan inom den samma.
Härigenom föll det gudomliga inom samma sfer som det
menskliga: men då man tillika ville uttrycka att det förra
likväl var något högre än det sednare, så kunde detta
endast ske genom en särskilt Symbolik, hvari frågan ännu
ingalunda var om formens skönhet utan endast om dess
betydelsefullhet, icke om tecknets esthetiska utan endast
om dess philosophiska halt. Man var nöjd om det, äfven
under barbariska former, på ett träffande sätt tillkännagaf
meningen. Derföre förföll äfven denna Symbolik strax från
början i det vidunderliga och monströsa som fordom
utmärkte Egyptiernas och ännu i dag utmärker Hinduernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free