- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
267

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvari jag vet att T. hjertligen deltog, har hindrat mig att
förr än nu tacka för Friherrinnans bref. Jag har ingen ting
annat der emot än att det tilläfventyrs, som bref betraktadt,
är allt för skönt skrifvet. Men det gifves vissa sköna själar
som ej kunna uttrycka sig annorlunda, ungefär som man säger
att Musernas tal blef sång eller Graticrnas gång blef dans af
sig sjelf: Och det vore orätt att beklaga sig öfver deras
förträfflighet. Brinkmans bref återfölja. Hans deri yttrade
tänkesätt och känslor i afseende på Friherrinnan äro
visserligen sådana som de böra vara; men förhållandet er
begge emellan, ehuru hedrande å ömse sidor, hör dock
till det sällsyntaste emellan karl och fruntimmer. Det är
sant, Vänskapen har intet kön, det är en Androgyn af den
sort, som Plato omtalar; men när Adam nyss var skapad
nedsteg till honom Vänskapens Genius. Hvilken glädje var
det icke för den arme Eremiten att sålunda äga ett väsende
med hvilket han kunde meddela sina känslor oeh sin
obestämda trånad!

Enda olyckan var den att Adam sjelf ej var någon
Engel och att den gamle Adam redan dä var verksam i den unga.
Det hände derföre att han fann sin sällskapsbroder stundom
litet tråkig, och hans längtan växte med hvar dag. Dä bad
han Jehovah att skänka sig en varelse som vore den samma
och dock derjemte något helt annat, likaså hjertlig och
förtrolig som den närvarande, men ömmare och skönare än
hon. Se, då låt Engeln sin vingldädning falla, och Eva
stod framför honom med något bättre — än vingar. Det
var rätt förnuftligt gjordt; ty annars hade, bland annat, ej
vännen i Lund varit till för att dikta sottiser, i hvilka likväl
en smula sanning gunstbenäget torde upptäckas, om också
ej medgifvas.

Thorilds verser öfver Gustaf III höra till det skönaste
och hjertligaste jag läst af honom. Annars var det i Thorilds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free