- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
268

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väsende en sådan besynnerlig blandning af philosophiska
och poetiska Elementer att hvarken poesie el. philosophie
knnde rätt utvickla sig derur. Han hade i allmänhet jenuit
så mycket pocsic som tjenar att fördunkla vettenskapen,
och så mycken philosophisk anda, som behöfs för att göra
poesien prosaisk. Han är en representant af den mängd
tillämnade, men endast halfgångna Genier, som i vår
Litteratur äro talrikare än annorstädes, troligtvis till en
stor del åtminstone af brist på retningsmedel. utifrån,
utan hvilka all fullkomlig utbildning är så sällsynt. Han
blef också snarare en stor eonversationstalent än en stor
författare. Men visserligen var han ett ädelt, fritt och
uppåt sträfvandc sinne. På hans litteraira caracter känner
jag ingen större fläck än hans verkligen bondaktiga
högfärd och ett skryt, som blott plär vara naturligt hos små
sinnen. Men äfven detta torde, ehuru blott till en del,
kunna förklaras af de olyckliga polemiska förhållanden
hvari han under hela sin lifstid var invicklad.

Öfver Gustaf 111:s moralitet vilja vi ej disputera. Jag
bör dock erkänna att jag aldrig rätt kunnat fatta hvad
man egenteligen menar med den så ofta upprepade
förebråelsen att han förskämde Nationens seder. Ty har den
afseende på vissa synder mot sjette budet, så är det först
och främst historiskt oafgjordt att sedeförderfvet i detta
hänseende började eller ens tilltog under Gustaf III: men
om äfven så varit inser jag icke hvad skuld Konungen hade
deri . . . Eller förderfvade han sederna derigenom att han
vande Ständerna från sitt mutsystem och hindrade dem
att hålla sitt tänkesätt falt för en viss gifven summa
Piubler eller Livres? Eller låg hans immoralitet egenteligen
i hans försök att utvidga Kungamakten? Dylika försök
få ej bedömmas blott moraliskt: de ha äfven en esthetisk
sida. En stor inre kraft må vara klandervärd i sig sjelf,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free