Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stort sällskap. Hon bör vara mig dubbelt kär från sådana
händer; men tillika ålägger hon mig dubbla förbindelser;
och jag har för att uppfylla dem föga annat än min redliga
vilja oeh en liflig önskan att ej allt för mycket bedraga deras
förväntan hvilkas omdöme af så många skäl är mig dyrbart.
Jag vet att detta är en svag borgen för så heliga plikter:
men jag vet tillika att, både i himlen och på jorden, den
godhet som beskyddar, tillika är den godhet som öfverser
med ofrivilliga brister. —
Ers Excellens täckes äfven tillåta mig att vid detta
tillfälle yppa ett bekymmer af annan beskaffenhet, men
likväl ieke utan sin vigt. Det är i afseende på det förestående
valet i Svenska Academien, der jag fruktar att Geijer nu
åter blir förbigången. Hvarken han eller Nationen kunna
anse det annorlunda än som en åsyftad skymf. Utom det
orättvisa i ett sådant förfarande synes det mig äfven
opolitiskt. Academien beror till en väsendtlig del af opinionen,
åtminstone de bättres; och Geijer är med rätta deras man.
Han är äfven Nationens och kommer troligtvis att länge
förblifva det. Hans namn skall lefva hos den Efterverld
som om dem, hvilka man nu vill föredraga honom, torde
fråga: huru hete de? Hvad har dessutom Academien med
skäl emot honom? Hans Phosplaorism? Det är ett rysligt
ord: men hvad saken angår så torde flere af Academiens
ledamöter ej alldeles kunna frikänna sig derifrån. Jag vet
åtminstone af egen erfarenhet att man rätt väl kan ogilla
och äfven, vid tillfälle, efter förmåga beifra, det omogna,
utsväfvande och narraktiga i den så kallade Nya Scholans
tilltag, utan att just derföre nödvändigt förkasta alla
dess åsigter, hvilka också i sanning icke äro dess, utan
Tide-hvarfvets. Det är också icke brist på poetisk renlärighet,
utan på poetiskt snille som störtat henne; men i sitt fall
har hon dock qvarlemnat ett residuum af bättre grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
