Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnads-teckning af C. W. Böttiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Delta var gamla, utdömda träd, som ansågos böra
ge rum för yngre. Så snart jag kom, blef jag
omringad af liela svärmen, under utrop: ”primus skall
vara med.” Jag invände förgäfves, att jag hört saken
omtalas som clt beslut af bela konsistorium,
ingalunda af rektor ensam, och att jag icke var van att
deltaga i dylika upptåg. Jag blef öfverröstad,
beväpnades, som de andra, med en gren, ocb måste
följa med. Derefter gick tåget till rektors Inis, der
först ett skallande: percat Reclor, vivat Lunda(jänl
uppstämdes; livarpå alla stammar och grenar
nedkastades framför sjelfva ingången, så att dörren snart
var tillbommad. Derifrån gingo vi vidare grassatim
uppför gatan, ropande vivat för flera professorer:
för Hylander * ropades det icke, utan messades.
På återvägen fick rektor ännu ett pcreat, och icke
utan möda, samt endast genom den föreställningen,
att fruntimmerna bodde åt gatan, lyckades det mig
och magister Wallenuerc (sedermera biskop i
Linköping) att rädda rektors fönster. Wallenuerc
vistades du i Lund i ett slags förvisning från Upsala,
der han var inblandad i den bekanta
musik-processen.”
”Dagen derpå kallades jag till enskilt förhör
inför rektor. Jag nekade icke min felaktighet, ulan
berättade sannfärdigt liela förloppet. Han sade mig —
hvad jag visste förut — att kapandet var ett allmänt
beslut af konsistorium, icke för alt förstöra, utan
för att försköna Lundagård, och förebrådde mig med
* Andreas Hylander, Theol. Professor, död 1830.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
