- Project Runeberg -  Esaias Tegnérs Samlade skrifter / Första bandet /
LXXV

(1847-1851) [MARC] Author: Esaias Tegnér With: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnads-teckning af C. W. Böttiger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och sig sjelfva, med hån vändande sig mot föremål,
dem hans skarpa omdöme ej kunde erkänna för ofelbara,
men dem hans medborgerliga hjerta lika litet kunde
upphöra att anse för heliga. Ej för sin skuld sörjde
han, men för sitt lands, för sin kungs. Han blef

bitter i sina tankar, bitter i sina ord. Ur stånd att

frukta, yttrade han dem oförtäckt: ur stånd att vika,
blef han der han var. De vapen, som riglades mot

honom, kände han ej; så myckel djupare dem, som

riglades mot ett upphöjdare föremål. Ofverhufvud
behöfde man blott i en eller annan mån vara förorättad,
för att i Tegnér finna en sjelfbjuden försvarare. Det
var fosforisternas bitterhet mot Leopold, det var
publicisternas, ett par årtionden sednare, mot Carl
Johan, som bragte honom att så lifligt taga parti
först för den grånade skalden, sedan för den grånade
monarken. Ulan att uppfatta detta ridderliga i hans
väsende, skall man aldrig förslå honom rätt. All
fördunkling af erkänd ära var honom en styggelse,
och en orättvisa, som ej skulle bringa honom i
harnesk, måste åtminstone vara rigtad mot honom sjelf.
Van att sjunga ut, väjde han då hvarken tid eller
rum: från sällskapsbordet, som från predikstolen och
kathedern, slungade han sina fräsande viggar. Det
vissa är, att han intill ändan förblef sin ungdoms
idealer trogen; att han dog frisinnad, som han Ief—
val, och att den skarpsynte häfdatecknare, som sjelf
öppet erkänt sitt politiska afTall, hade rätt, då han
om de sednasle utbrotten af Tegnérs politiska
missnöje yttrade: "hans vänner igenkänna i dem snarare

ett varmt hjcrtas förtret öfver de oarter, som fästat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:04:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersskr/1/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free