Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Den dufvan lion flyger väl liein igen.
Hon längtar, som andra, väl till sin vän.
Bind under vingen
Fn vänlig runa! det märker ingen.”
Så suto de hviskande dagen om,
De hviskade ännu, när qvällen kom.
Som aftonvindar
Om våren liviska i gröna lindar.
Men nu är hon borta, oeli Frithiofs mod
Är borta med henne. Det unga blod
I kinden stiger;
Han lågar och suckar alltjemt, oeh tiger.
Sin sorg, sin klagan med dufvan ban skref,
och glad for bon af med sitt kärleksbref;
Men ack! tillbaka
Hon vände ej mer, bon blef bos sin maka.
Det väsen behagade icke Björn.
Han sade: ”hvad fattas vår unga örn.
Så tyst, så sluten?
Är bröstet träffad t. är vingen skjuten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
