Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der lioii ej liinktes som pris också.
Som stammar, vuxna från rot tillsamman,
Slår Thor ilen ena med himlaflamman,
Den andra vissnar; men löfvas en,
Den andra kläder i grönt livar gren:
Så var vår glädje, vår sorg gemensam;
Jag är ej van att mig tänka ensam.
Nu är jag ensam. Du höga Var,
Som med din griffel kring jorden far,
Oeh skrifver eder på gyllne skifva,
Låt bli det narrspel, låt hli att skrifva!
Med lögner ristar du skifvan full,
Del skada är på det trogna gull.
En dikt jag minnes om Balders Nanna;
Men sanning finns ej på mensklig panna,
Det finns ej trohet i menskobröst —
När sveket länte min Ingborgs röst,
Den röst, lik vinden på blomsterängar,
Lik liarpoljudet från Brages strängar.
Jag vill ej lyssna till harpoljud,
Jag vill ej tänka på trolös brud.
Hvart stormen dansar, dit vill jag följa;
Blod skall du dricka, du verldshafsbölja!
Hvarhelst en klinga sår högens säd,
På berg, i dal vill jag vara med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
