Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag re<l i iordna dagar så glad på drakens rygg,
han hade starka v ingar, och ili ig så glad och trygg;
Nu ligger han förlamad och frusen jemte land,
Sjelf är jag gammal vorden, och bränner salt
vid strand.
”Jag kom att se din vishet, i landet vida spord,
Då mötte man med hån mig, för hån är jag
ej gjord;
Jag tog en narr för bröstet och vände honom
kring,
Dock slcg han opp helt oskadd, förlåt mig det,
kung Ring!” —
”Ej illa,” sade kungen, ”du lägger dina ord;
De gamle bör man ära, kom, sätt dig vid mitt
bord!
Låt din förklädning falla, låt se dig som du är;
Förklädd trifs glädjen icke, jag vill ha glädje bär.”
och nu från gästens hufvud föll luden
björnhud ner,
I stället för den gamle, en livar en yngling ser.
Ifrån den höga pannan, kring skullran bred
och full,
De ljusa lockar flöto liksom ett svall af gull.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
