Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och drottningen tog hornet, som framfor
henne slod,
Af urens panna brutet, en kostelig klenod,
På blanka silfverfötter, med mången gyllne ring,
Med forntids bilder sirad och runeskrift
omkring.
Med nederslagna ögon hon räckte hornet då;
Men darrande var handen, och vin blef spildt
derpå.
Som aftonrodnans purpur på liljorna ibland,
De dunkla droppar brnnno på hennes hvita
hand.
Och glad tog gästen hornet utaf den ädla fru:
Ej tvenne män det tömde, som männer äro nu;
Men lätt och utan tvekan, den drottning till
behag,
Den väldige det tömde uti ett andedrag.
Och skalden tog sin harpa, han satt vid
kungens bord,
Ocb sjöng ett hjertligt qväde om kärleken i Nord,
Om Hagbart och skön Signe, och, vid hans
djupa röst,
De hårda hjertan smälte i stålbeklädda bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
