Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I flykten slog dess örnars legion,
Och salte Nordens berg till verldeus thron.
Stig tryggadl opp i dag bland palmerna af friden,
Der folken darrande dig lösa till sitt skygd:
Och lugnt din massa se, uti din fosterbygd,
Till plogbilns eggar hvässt, till skärans cirkel
vriden:
Och, segrande som lia eller svärd,
Nu meja skörden, nu en väpnad verld!
Låt mången veklig bygd de seders prål förljufva,
Som blifvit dygdens graf och sannings plågoris!
Det folk, jag föddes bland, vill blott, på fädrens vis,
Sin enfald och sin plog, sin frihet och sin grufva:
Dess tjäll hann ej förderfvet, och dess tro
Står fast som klippan, der dess skatter bo.
Ta’n, möjor af min bygd, den krans, er
landsman binder;
Biand stadens dockor än hans hjerta mindes er.
Från himlen i er krets steg ln itklädd Oskuld ner,
Och fröjd och hälsa blott ha sminkat edra kinder.
Sjelft spegelns lof er blygsamhet försmår,
Som Luna rodnande från böljan går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
