Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derför låt den himlaburua
Silta vid din fot ännu,
och vid fordna snillens urna
Vakta lågan, liksom du.
Lifva, skydda du den blyga,
Som ej känner hof och stad,
och, när dina rykten flyga
Verlden om, låt henne smyga
I din äras krans ett blad!
Lär åt verlden, att bon våller
Äran äfven af ett land,
Ocb att den förgätna håller
Staten med osynlig band:
Att den vilda tiden aktar
På dess stämma, att hon vaktar
Ensam minnets helgedom,
Som ej läses opp för alla,
och att kungar stå ocb falla
En gång inför hennes dom. —
Prins, som söker ej det höga
Blott i thronens grannskap mer,
O! förlåt, med hoppfullt öga
Carolina på Dig ser.
Hör du hennes röst, som ber i’
Kommer du från stormbeklädda
Maktens höjder till den rädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
