Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilur Itnn talade så gerna
Om det mål, vi striifva till,
Om vår jvlijgt, lik Nordens stjerna,
Som när himlen hvälfs, står still;
Hvilket heligt hat han närde
Mot hvar handling fegsint klok,
Ilur han ur sitt hjerta lärde
Skönare än ur sin hok;
Ilur han dömde tingens värden
Sannt och ljust, men blygt likväl,
Huru rent han speglat verlden
I sin fördomsfria själ;
Huru skildt från hvar förläsen,
Från livar sträfsint vishets blygd,
Huru menskligt skönt hans väsen,
Hur sokratiskt glad hans dygd;
Hur han afskytt alt förnedra
Om han haft en ovän än;
Ilur han älskade en vän,
Fann en vällust i alt hedra,
I att offra sig för den. —
Penseln faller mig ur handen,
Nej, ej måla, sörja blott
Vill jag denne gode anden,
Som till högre vänner gått.
Här, der helig allvar tiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
