Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kom och räck mig hamleu! Jag liar gråtit
Hvad jag älskade så högt som du.
Mången sorglig stund jag re’11 förlåtit,
Mången väntar mig kanske ännu.
Lär mig du den svåra konst, du äger,
Som ej trotsar plågan, men fördrar,
Och oss äfven under tårar säger,
Att ditt hjerta dock en sällhet liar.
Njut den tröst, att han var känd och saknad,
Som ock du en mulen dag skall bli.
Lättsintheten sjelf, ur yrseln vaknad,
Helsar stoftet, då hon går förbi.
Börden, skönheten, förtjensten unnat
Tårar ål hans minne mången gång.
Äfven jag har gifvit hvad jag kunnat:
Saknans suckar och en hjertlig sång.
Broder! denna helsning öfver sljernor,
Detta handslag i de dödas land!
Låt oss tro, att ödets blinda tärnor
Ledas likväl af en faders hand;
Låt oss tro, att genom grafven hinner
Lifvel än med vårt försvunna hopp,
Likt den flod, som under jorden rinner
Att gå, renad, uti dagen opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
