Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjeltsjukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säg mig, du väktare, hvad natten lider!
Tar det då aldrig något slut derpå?
Halfätne månen skrider jemt och skrider,
Gråtögda stjernor gå alltjemt och gå.
Min puls slår fort som i min ungdoms tider,
Men plågans stunder hinner han ej slå.
Hur lång, hur ändlös är hvart pulsslags smärta
0 mitt förtärda, mitt förblödda hjerta!
Mitt hjerta? I mitt hröst fins intet hjerta,
En urna blott med lifvets aska i.
Förbarma dig, du gröna moder Hertha,
Och låt den urnan en gång jordfäst bli j
Hon vittrar bort i luften: jordens smärta
1 jorden är hon väl ändå förbi,
Och tidens hittebarn, här satt i skolen,
Får, kanske, se sin fader — bortom solen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
