Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur evighetens ljus, de bleka stjernor, stego
Som hvita andar, från din fjäll,
Jag tänkte: fridens bud, J Nores helsning bringen!
Men fåfäng var min väntan: der kom ingen.
Så skildes våra bröst af fjällarna och e
Vår kraft blef spilld, vår barm blef kall.
Med mina bragders dån en tid jag fyllde verlden,
Och sist — med dånet af mitt fall.
Till slut vi stodo der, i skygd af lundens grenar,
På Nordens graf förfallna bautastenar.
Förgäfves än en gång steg Balder opp på jorden,
Carl August var hans nya namn.
Ett präktigt stjernfall lik, han glänste öfver
Norden,
Och återvände i sin faders famn.
Men — är hans ande ej i Norden fullt förkolnad,
Kom, låt oss svärja tro inför hans vålnad!
Hvad? Skulle Nordens folk och krafter, evigt
skilda,
Som dragna klingor nötas mot hvarann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
