Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den boken han från himlen länte,
Dess ädlaste, dess bästa tolk,
Och gaf oss den i testamente,
När han gick bort ifrån sitt folk: —
Dess Svenska syskon vi nu fåfängt vänte,
Ty han med den lagt ned sin herdestaf:
Dess gudatoner susa kring hans graf.
Men — hvad är skaldens ära, hvad är talarns?
Hon hör historien mer än hjertat till;
Ej dundergudens röst, men ock hugsvalarns
Hvart menskligt hjerta höra vill.
Det var ej örnen, men en dufva,
Som steg från himlens öppna han
Och sväfvade ner till Jordan;
Det starka är en broder till det ljufva.
Hvar ädel man, hvar stor, är from,
Och allt slags snille är en kristendom.
Det älskansvärda skadar ej det höga,
De bo tillhop i broderligt förbund;
Der trifvas tårar i profetens öga,
Och löjen leka kring den vises mund.
Den man, som, Siarn lik i fordomtima,
Blott syntes född för det sublima,
— Och talarsal och tempelhvalf.
Som hvarje hjerta, vid hans stämma skalf; —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
