Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De vilda, flygande, ej redda än.
Han gar bland liljor, men det är de liljor,
Som kallas stjernor, sedda från vår jord:
Och derfrån ser han neder till de salar,
Der han har drömt sin första ungdoms dröm
Och anat ordet till sin blomverlds gåta.
Ty det är Herrans skugga dock, som går
Naturen genom, och den Vise ser
Hans spår i blommorna som uti djuren:
Natur-allegori är tänkarns vishet,
Och diktens djup nämns Sanning uppå jorden. —
Uti en krubba Gudasonen låg,
Och mången Genius går beslöjad fram
Ej känd, ej aktad utaf dagens hjeltar,
Tills på en gång han kastar slöjan af
Och i besittning tar naturens riken. —
Hvad var Linné, då han i Wexiö gick,
Och hans Linnaea odöpt stod i skogen?
En Genius, men med sammanlagda vingar,
Och ingen visste ännu, att de funnos.
Misskänd af andra, okänd för sig sjelf,
Förblandades den prisade med hopen,
Tilldess han lyfte sig fullfjädrad opp,
Och solen sken uppå hans purpurvingar,
Som förde honom öfver blomsterland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
