Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der allt han såg och ordnade och tänkte. —
Ack, allt det ädlaste hos menniskan
Föds en mys ter, och segerhufvau höljer
I början än den konungsliga pannan,
Tills fram står segrarn och hans segerplaner
Fullmognade, och gladt han badar sig
I djupblå himmel, hvarifrån han stammar.—
Gif akt, du lärare, förr’n du fördömmer.—
Men stora minnen trifvas hos det största,
Som stjernorna på himlen jemte månen.
Så framstår Ödmann, ett Halleluja
Till kuugaskaldens gudastämda harpa,
Och Rogberg, en framhviskad suck, ett Amen
Till Gudasonens böner i sin himmel,
Och Asabarclen, smattrande bland bergen
Liksom ett thordönsslag, och krönt af norrsken,
Som fräsa ner ur skyn, dock ej blott thordön,
Men trastens klara slag i skogens toppar,
Och bäckar, vandrande i gröna dalar,
Som sorla länglansfullt mot ursprungs-hafvet
Bland blommor, speglade i sorlarns våg. —
De äro våra anor. Gifven akt,
livad anspråk födas utaf fädrens ära!
Förmå vi icke till att likna dem.
Och sjunka våra namn i glömskan neder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
