Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid jubelfesten 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medgifva, återkallar jag i dag ditt minne, ädle
Martin Luther! Ditt verk är icke förloradt. Det,
hvarför du kämpade hela ditt stormiga lif
igenom, det, som i dina bästa och ljusaste
stunder stod klart och lefvande för din själ, det
var ingen dröm, ingen menniskodikt, utan det
var det eviga Sanna, det eviga Rätta. Ditt
verk är icke förloradt. Under skiftande
former lefver det ännu midt ibland oss: det skall
lefva, så länge ett menskligt hjerta klappar för
Guds och mensklighetcns ära. Lycksalig prisar
jag dig derföre, du man med det stora sinnet,
du eldstod i öcknen, du åska från Sinai! Ty
for en själ som din skulle det förstöra
himmelens glädje, om du visste att du lefvat
förgäfves. Kämpade också stundom tvenne motsatta
verldar i ditt bröst; hade ett och annat i ditt
lif kunnat vara annorlunda, vara mildare,
lugnare, jemnare: historien, som dömmer dig, ser
på det hela, och hon skattar dig som ditt
tidehvarfs, kanske som alla tidehvarfs största och
kraftfullaste man. Såsom du, hafva blott få
verkat på sin egen tid och på de efterföljande;
ingen enda har gjort det med så ringa medel,
som du, eller emot så fruktade motståndare.
”Din Gud var dig en väldig borg” och du har
visat hvad en enda man förmår emot en verld,
när hans hufvud är klart, hans vilja är fast
och hans hjerta förtröstar på den Evige. Lik
en solblomma vände du alltjemt ditt öga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
