Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjeltedikt skildrar den yttre liflösa naturen
såsom lokal för handlingen, eller om man gör
sjelfva denna lokal till diktens hufvudämne. I
förra fallet är naturmålningen en blott bisak,
anbragt, liksom grunden på en historisk tafla,
för de handlande personernas skull; i det
sednare är den, liksom i ett landskapsstycke, det
hvarvid uppmärksamheten egentligen fästes. Man
kan i förra fallet beundra målningens lif och
sanning, men endast liksom i förbigående och
under det man bortryckes af handlingens fart;
i sednare händelsen åter tvingas man att stadna
inför den hvilande naturens bild, och
betraktar vanligtvis de menskliga gestalterna, som
här och der framskymta på taflan, endast som
figuranter.
Denna den beskrifvande poësiens
öfverensstämmelse med landskapsmålningen har redan
länge varit insedd. Begge sysselsätta de sig med
den så kallade döda naturen; begge tyckas de
härigenom böra umbära de förmåner, som
framställningen af lif och rörelse måste ge åt hvarje
konstverk; begge voro de, ehuru af andra
orsaker, vårdslösade af de gamle, hvilka ej
behandlade dem som sjelfständiga konstarter.
Derföre utmönstras de begge frän den egentliga
konstens område af flera, hvilka på sin höjd
förklara dem for genialiska misstag. Och under
det man bevisar detta, doppar Fahlcrantz sin
pensel i aftonrodnaden, och sammandrager hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
