Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora natur-allegori, som utgör den egentliga,
sammanhållande livsprincipen i Dagens stunder.
Borttar man, eller hvad som är det samma,
öfverser man den, sä återstår ingenting annat
än en mängd af spridda taflor, präktiga utan
tvifvel, men likväl utan någon enhet och
sammanhang; oeh hela den herrliga dikten ramlar
tillhopa och fyller läsarens inbillning med idel
fragmenter.
Min mening med det nu anförda är
ingalunda att förklara Dagens stunder för ett
allegoriskt poëm, i den bemärkelse man vanligen tar
ordet. Man behöfver icke der söka någon
särskilt andemening för hvarje vers, hvarje
målning, som vanligtvis har sitt eget sjelfständiga
lif. Icke i de enskilta delarna, utan i idén af
det hela ligger det allegoriska. Sällan antydt,
men alltid närvarande, går det obemärkt,
liksom jordens axel genom jorden, hela dikten
igenom och sammanhåller det hela. Och häraf
förklarar jag mig den egna känsla af harmonisk
fulländning, af sluten fullständighet,
hvarigenom en hvar, efter läsningen deraf, tycker sig
stå, icke vid dagens, utan vid dagarnas ända,
och tror sig ha sett en målning, icke af
dygnet, utan af det menskliga lifvet.
Det är en gammal sägen inom konstläran,
att konsten endast är en efterbildning af
naturen. Detta är också utan tvifvel riktigt, så
vida man dermed förstår naturen i sin idé,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
