Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl vara annat än symbolen af en högre
verldsordning? Hvad skulle väl konsten vara i
allmänhet annat än den sinnliga, bildande
framställningen af en evig urbild? Men här är det
iden, som i sinnlig gestalt stiger ner från
himlen; i den vanliga allegoriska dikten åter, är
det begreppet, som sträfvar upp från jorden.
Men det förråder ej sällan sitt prosaiska
ursprung, och i den gestalt det antar bor ej
alltid en lefvande ande. Men deremot i Hoppet
glömmer man begreppet för dess yttre form;
ty den sköna gestalten har icke som en död
massa växt öfver det, utan som en lefvande
kropp bar han växt tillhopa med detsamma.
Det är derföre i denna dikt icke blott det
träffande och sinnrika i allegorien, som bör
beundras. Det är icke blott sådana drag, som det
med rätta berömda, att Hoppet bygger sitt
tempel på spetsen af en nytänd måne. Utan det
är äfven och ännu mera sjelfva de himmelska
figurernas lätta och luftiga bildning. Man skulle
säga att de äro väfde af ether och
morgonrodnad, att de äro målade genomskinliga. Eller
rättare, de äro ej målade, de äro framandade
på en spegelyta. Sådant är Hoppet sjelf med
himlabågen omkring sitt hufvud, sådan är
äfven hela dess flygtiga hofstat, Drömmarna,
Begären, Nöjena och Kärleken. Man ser lätt pä
dem, att de (efter hvad skalden säger) ej låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
