Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej inrymmas i någon af de klasser, som man
plägar anse som de enda möjliga för skaldens
skapelser. Alla poësiens fyra paradisfloder, den
episka och den lyriska, den didaktiska och den
dramatiska, upptar han på en gång i sin stora
poëtiska verldsocean. Således har man med rätta
anmärkt, att diktens egentliga syftemål är
didaktiskt, emedan skalden derigenom ville
”rättfärdiga Guds vägar med menniskan.” Episk är
den blott genom händelsens storhet och
episoderna, som röra kriget i himmelen. Men
handlingen sjelf är dramatiskt både anlagd och
utförd, och hufvudintresset hvilar väsendtligen
från början till slut vid en enda stor tragisk
person, den fallne erkeengeln. Men lyriskt är
poëmet slutligen icke blott på enskilta ställen,
utan äfven i allmänhet i hela sin ton och
framställning. Derföre utgör också det Förlorade
paradiset, i poetiskt hänseende, en art för sig sjelf,
utan förebild och hittills utan efterföljd; men
att derföre vilja förkasta det, är att uppoffra
snillets rättigheter för blotta skolgriller. Den
makt, hvarmed denna förunderliga dikt griper in
i hvarje djupare och allvarligare sinne, bevisar
just torftigheten af våra vanliga poëtiska
theorier. Men märkvärdigt är det, att en man, som
Grefve Oxenstjerna, uppfostrad i den så
kallade fransyska smakens tidehvarf, och sjelf ansedd
som en anhängare deraf, likväl med så varm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
