Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmaste vänner. Men han behöfde också icke
att skona; ty hans skämt var alltid gladt och
fint, men sällan eller aldrig bittert; dess stygn
kittlade mera än de sårade; det var aldrig
hjertats bitterhet, utan endast fantasiens glada lek,
som det förrådde. Derföre var han utmärkt i
sjelfva Gustaf III:s hof, der qvickheten och det
fina skämtet alljemt firade sina karuseller; och
i hvilken krets han kom, var han vanligtvis
dagens konung. Men deremot saknade han
tilläfventyrs den träffande skarpsinnighet, hvilken
liksom med en blixt genomtränger sitt ämne
och på en gång blottar alla dess gullådror. Han
saknade den ihärdiga uppmärksamhet, den
prosaiska uppfattningsförmåga, som är nödvändig
för embetsmannen, som skall följa ärendernas
gång och reda det intrasslade och ordna det
förvirrade. Vid sådana tillfällen var det
liksom hans själ hade varit frånvarande och
sysselsatt i helt andra rymder. Derföre var utan
tvifvel hans embetsmannabana mera lysande än
märkvärdig. Men det rätta ville hans ädla hjerta
utan undantag, och ingen skugga af väld eller
orättvisa föll någonsin på hans berömda namn.
Han var icke en man af stor beslutsamhet, af
oböjlig fasthet, och han antog lätt en annans
öfvertygelse; men det var honom omöjligt att
handla annorlunda än efter den, som för
ögonblicket var hans egen. Med ett ord, i det
praktiska lifvet, der viljans kraft och besinningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
