Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal på Oscars-dagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ännu mer for andra, blir med hvarje dag
mera nödvändig, hon är fridens sinnebild, hon
är hvad regnbågen var för Noach sedan floden
var förrunnen. Då jag anser detta som den
egentliga kärnan af dagens ämne, hoppas jag er
förlåtelse, M. Åh., om jag deröfver något
utförligare yttrar min mening.
Hvad är det hufvudsakligen h varom man
för närvarande tvistar i Europa? Hvilka äro de
så kallade nya och revolutionära läror, de
konstitutionella satser, som man så ifrigt bestrider ?
Jo, åtminstone hos de bättre och mera
sansade, väsendtligen inga andra än dessa: att
nem-ligen all makt ursprungligen utgår icke från
regenten allena, hvilket är despotismens, icke
heller från folket allena, hvilket är anarkiens
grundval, utan från begges förening, som
egentligen utgör staten: att följaktligen folket, för sin
andel i statsmakten, äger rätt att fordra redo
af den styrande, hvilken således sjelf eller
genom sina rådgifvare är ansvarig, icke blott för
Gud utan för menniskor: att lagen, som
uttrycker den allmänna viljan, är det högsta
majestätet i staten, inför hvilket alla måste vara
lika: att samhället ej kan erkänna andra anspråk
och företräden äu dem, som grunda sig
antingen på personliga förtjenster, eller på
skiljaktigheter, naturliga och nödvändiga för
samhällsordningen: att staten måste skydda hvars och
ens yttre förmögenhet, hvaraf följer, att folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
