Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal på Oscars-dagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskattar sig sjelft: att han äfven måste skydda
hvar oeh ens inre förmögenhet, hvaraf följer,
att medborgaren äger rätt att, sjelf eller genom
sitt ombud, yttra sin öfvertygelse om allmänna
ärendernas gång. — I sanning, dessa läror
tyckas så grundade i begreppet om stat, såsom ett
rättstillstånd, de synas i sjelfva sin enkelhet
innefatta en sådan borgen för sin sanning, att
man väl kunde vara frestad att anse dem för
politiska axiomer. De tyckas ej heller innebära
något upproriskt: ty de åsyfta tydligen ej
annat än hvad som är motsatsen af allt uppror,
lagens seger öfver våld och godtycke. Nya
tyckas de ej heller vara, utan snarare lika gamla
med det menskliga förnuftet, alltsedan det
börjat att tänka öfver statens angelägenheter. Hvaraf
kommer det då, att de rönt så invcket
mot-stånd och ej genast blifvit antagne öfver allt?
Hvaraf kommer det, att de ej kunnat bibehålla
sig, äfven der de för någon tid blifvit införda?
Det kommer icke af någon felaktighet i
begreppet, men endast af deras förtidiga tillämpning
på redan bestående och liendtliga former. Det
kommer deraf, att en sådan statslära, tänkt i
sin renaste allmänhet, egentligen endast då
vore användbar, om man kunde bygga en stat
alldeles ny från grunden, och befolka den med
menniskor, som förut aldrig lefvat i
borgerliga förhållanden. Men på detta sätt bildas
ingen stat, den har tvärtom öfverallt ett histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>