Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - I Jönköpings skola, Juni 1827
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missförstånd, som skiljer dem från hvarandra
och motsätter hvad naturen förenat. Ty det är
väl doek samma Gud, som väcker, samma
men-niskoförstånd, som fattar, samma menniskohjerta,
som lyftes af begge; ingendera trifves för sig
sjelf, eller vinner på alt vara enstaka. Det är
en dylik söndring, som stundom gjort bildningen
ogudaktig och religionsläraren obildad, tvärt
emot begges bestämmelse; ty gudomlig sanning
förutsätter dock mensklig, och mensklig
sanning har sin krona i den gudomliga.
Sannerligen, ljuset är i sitt väsende blott ett och
enahanda, kyrkan är en lärosal, och lärosalen en
kyrka, den som går ur templet in i skolan, han
har ännu ej öfverskridit det heliga området, han
befinner sig ännu på vigd jord.
Härvarande läroverk, liksom alla andra
elementarskolor i riket, sysselsätter sig
väsendtligen med de gamla språken, och
undervisningen häruti upptager mera än hälften af tiden.
Man klandrar från flera håll våra läroverk i
detta hänseende, och påstår i synnerhet, att
framstegen icke svara mot den tid, som
användes. Det klappar ett oroligt hjerta i denna
tidens bröst, och former, som utan anmärkning
ägt bestånd i århundraden, dömmas och för-
O ’
dömmas nu af den förstkommande, stundom
med, stundom utan skäl, men oftast utan det
lugn, som är sanningens vanliga följeslagare,
liksom utan den erfarenhet, som bör leda all pröf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
