Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - I Jönköpings skola, Juni 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade äro vi derföre icke i den män vi äro lärde,
utan i den mån som en sjelfständig,
genomgripande, inom sig sjelf sluten och
öfverensstäm-mande utveckling af menniskans ädlaste anlag
gått för sig inom oss. En sådan bildning
kallades fordom humanistisk, och förtjenar ännu
sitt namn, om hon rätt och fullständigt
bibringas. Skolan åsyftar en sådan, nemligen
ele-menterna dertill. Detsamma åsyftar
gvmnasi-um, sjelfva den så kallade filosofiska graden
åsyftar väsendtligen detsamma. Först sedan
denna elementarbildning är fullkomligt afslutad,
utan alla luckor och undantag, kan och bör
ynglingen öfverlemna sig åt det studium,
hvarför han känner mest böjelse och fallenhet; ty
han har då, hvad han saknar i skolan, någon
fast grund att stå på, han kan, åtminstone till
någon del, öfverse det hela, den inre driften
har hos honom klarnat till medvetande, och han
behöfver ej välja blindt. Ingen kan bli
mästare i allt; men för att kunna blifva det i
något, är äfven nödvändigt att man sett sig
omkring i hvarjehanda; liksom fältherren
undersöker, icke blott valplatsen, der han vill segra,
utan äfven dess grannskap.
Efter dessa grundsatser, dem tillfället för
närvarande ej tillåter att närmare utveckla,
synes det mig afgjordt, att den ifrågavarande
lärofriheten skulle bli skadlig för skolan. Det
gifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
