Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - På Wexiö Gymnasium, Juni 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen storm, som är annat än en förbigående
ilning, solen går ej ner öfver deras förgängliga
sorg, och bekymret finner ingen ankar’grund i
deras hjertan. Ocli huru varmt är det ieke der,
huru liflig är ej känslan af rätt och orätt, huru
tappert uppreser sig ej det unga sinnet mot våld
och förtryck, hvem det ock må drabba! Yill
du höra en billig dom, sade de gamle, så låt
barnet dömma; vill du förnimma sanningen, så
låt de små få vittna. O du heliga oskuld! Huru
mycket är du ej bättre, rikare, förnämare än
vi! O du saliga frid! Hvårföre är din
blomningstid så kort i ett mennisk obröst? Men la tom
oss glädas dera t, så länge den varar, likasom
vi glädas åt en stilla vårmorgon, eller åt ett
rosendoft, som flyger förbi. Hvarföre skulle vi
ej älska de unga? Komma de ej emot hvarje
menskligt väsende med förtroende och
vänlighet, och begära ingen ting bättre än att ej bli
tillbakastötte? Fruktan och hatet måste
planteras, men kärleken växer vild i deras hjertan.
Ingenting är lättare än att vinna deras
tillgif-venhet, när de endast märka, att man vill dem .
välj och det märka de genast på tecken, som
undfalla livar och en annan, men aldrig svika
dem; ty barnets sinnen äro, liksom vildens,
skarpare och säkrare än våra. Saknas nu denna
ömsesidiga tillgifvenhet, då är skolan en blott
exercisplats, der allt sker mekaniskt, efter ett
visst tempo, läroverket är dödt, om det äfven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
