Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - På Wexiö Gymnasium, Juni 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antagen a T regeringen år 1829, men är nu äter
afskalfad, utan att jag med säkerhet känner livad
som blifvit satt i dess ställe. Jag beklagar
endast en sådan orabytlighet. Ty i vår tid, som
försöker så mycket i uppfostringsväg, hade det
väl äfven kunnat löna mödan att försöka, h vad
det kunnat blifva af en ungdom, hvars vetande
väl ej vore så vidsträckt till arealen som nu,
men deremot också ginge djupare, oeli det i
läroämnen, hvilkas bildande kraft, så för barnet
som ynglingen, ingen tänkande man plär
bestrida. Det hade kunnat löna mödan försöka,
hvad en återgång till våra fäders åsigt af skolan
kunnat medföra. Ur den skolan utgingo ofta
ynglingar, som blefvo män i staten och
kyrkan, väl med mindre mångkunnighet, men
också med mindre flärd, med mindre slipad yta,
men också med mera inre kraft. De dömde
icke så lätt, som vår tids unga, öfver vettenskap
och konst, öfver religionens och
statsförfattningens svårlösta frågor, men de dömde också i
allmänhet mindre lösligt och förhastadt, och i
synnerhet mindre afgörande. De saknade
mycket af den vishet, som nu, till billigaste priser,
hämtas ur tidningar och kon versationslexika, de
visste kanske ej hvarför åskan slår, hvarför
gräset växer; men de visste, hvarför Leonidas föll
vid Thermopylä, hvarför Sokrates tömde
giftbägaren, de visste hur Ilomerus sjöng, hur Plato
diktade, hur Tullius talte. De voro mera främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
