Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Strödda tankar, ur författarens bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Goethe öfverlefvat sig sjelf, anser jag
uppriktigt Oehlenschläger för vår störste nu lefvande
poet i Europa, ehuru mycket jag annars
styckevis kan ha att påminna emot hans alltför
fruktbara sångmö. Ty när man, som hon, faller i
barnsäng hvart halfår, så kunna ej alla barnen vara
välskapade. —
Tegnér.
1821.)
— Allvarsamt taladt, så har jag aldrig [-ansett mig sjelf för någon poet, i ordets högre
bemärkelse. De se helt annorlunda ut. Jag är en
dilettant, som de andra, en Homerid. På sin
höjd en Johannes döpare, som bereder väg för
den, som komma skall. Att han någon gång
skall komma, äfven i Sverge, derom är jag för
min del öfvertygad. En jungfru är hafvande
med honom, nemligen det Svenska Språket, den
Svenska Historien, en verklig Gudamoder. Men
vi få troligen icke se hans anlete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
