Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I afseende på sjelfva undervisningen ha
några förändringar blifvit vidtagna, för livilka
jag bör redovisa. Läraren i Grekiskan, som
förut äfven föreläste Hebreiska, och nya Testa-
’ */
mentet, är 1111 inskränkt till profan-förfatlarne,
och har derigenom kunnat utvidga sina
lärokurser. Grekiska litteraturen, stammoder för
hela forntidens bildning, är äfven i sig sjelfså
vigtig och vidsträckt, att den fordrar sin egen
man, till och med i livad som deraf kan
föredragas på ett gymnasium. På min anmodan
har han äfven ånyo infört de fordom brukliga
grekiska stilöfningarna. Meningen dermed är
naturligtvis icke att lära ynglingarna att skrifva
Grekiska. Men det gifves intet säkrare sätt att
inöfva och fästa i minnet, så väl grekiska
formläran med sina mångfaldiga anomalier, som
ac-centuations-systemet: och af detta skäl ha dylika
öfningar längesedan blifvit, men på en vida
större skala, åter upplifvade i läroverken i
Tyskland, der, liksom i England, klassiska studier
clrifvas företrädesvis.
E11 annan förändring består i afskaffandct
af de förut vanliga predikningar och orationer,
som höllos af dem, som afgingo till
akademierna. Dessa mcdtogo mycken tid, just när den
som mest behöfdes, vid terminens slut. Nyttan
var tvetydig, och kontrollen svår. När talen
höllos på modersmålet, kunde talaren påräkna
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
