Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
årligen inströmma i offentliga läroverken, och
derifrän lör större delen inträda i kyrkans eller
statens tjenst. Saken är urgammal hos oss, och
hänger på det närmaste tillhopa med Svenska
statsförfattningen, som utvecklat sig ur helt
andra elementer, än annorstädes. Den är i sin
innersta rot demokratisk, i ordets vackraste
bemärkelse; och det kommer deraf, att vi, från
urminnes tider tillbaka, haft ett sjelfägande, ett
sjelfständigt bondestånd, livilket man nu först
söker att bilda i andra länder. Vi ha äfven
en adel, som fordom var historisk och mäktig,
icke blott genom sina minnen och sin bildning,
utan äfven genom sin rikedom; men dess makt
strandade på försöket att bli feodal-adel, och
kung och folk hjelptes åt att utkasta denna
främmande tillsats ur statsförfattningen.
Ursprungligen var Svensk adel ingenting annat än
blomman af de friborne i ett land, der alla voro
fria, den var, livad den träffande blifvit kallad,
det ridderliga folk-elementet, och det är
betydelsefullt, att Bonde är namnet på en af våra
äldsta adeliga ätter. För närvarande äro de
(leste stamträden pä Riddarhuset nyplanterade,
och det ligger endast några mansåldrars mylla
öfver rötterna. Det är i sanning en ädel, en
upplyftande föreställning, att för Svensk bondes
son vägen är öppen till statens tinnar, till
grannskapet af thronen, och att äfven mången,
åtminstone i andra eller tredje slägtleden, verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
