Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färger i stormen. En embelsman nu tillhör det
offentliga lifvet: om lian icke är, eller
åtminstone ej vill synas, alltför obetydlig, så måste
han framför andra uttala sin tanke. I en tid,
då allt är parti, måste han sluta sig till
ett-dera: men hvilketdera har rätt, eller
åtminstone hvilketdera blir det rådande? Det berättas
(om jag mins rätt, hos Plutarkus), att i Sparta,
när meningarna voro delade och omröstning
skulle ske, så skiljde sig folket i två hopar och
uppgåfvo ett rop. Det ropet, som hördes längst
och starkast, utgjorde den segrande meningen.
Jag fruktar, det är på samma sätt hos oss: det
är ropet, som segrar; och i sådant fall veta
vi alla, på hvilkendera sidan de störste
skrik-halsarne befinna sig. Men klappar det i ditt
bröst ett Svenskt hjerta, som ännu ej är
uppfrätt af dagens kräfta; tycker du, att Svensk
man dock borde ha någon vördnad, något
förtroende för Svensk konung; tycker du, att
Sver-ges historia, när den varit som bäst, för det
mesta varit Sveriges konungasaga; tycker du, att
kungen dock icke gerna skulle vilja äta opp sitt
eget folk, som man nu alltjemt låter oss förstå
om honom; tycker du, att landets högsta
angelägenheter dock torde hvila säkrare i
konungsliga än i kannstöpare-händer; tycker du, att
statens högste embetsmän, som stå thronen
närmast, dock icke borde mästras som felande
skolgossar, utan, om de misstaga sig, klandras åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
