Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i*ii lVe\io €»yiaan»sissiES,
Juni IS37.
Ilitt läroår är åter slutadt, lärjungarne lia
blifvit, eller åtminstone bort blifva, ett år
mog-nare, lärarne ett år tröttare. De vanliga
prof-ningarne äro anställde, domarne afkunnade,
be-löningarne utdelade. Läroåret är grafiagdt, men
det återstår ännu att säga några ord öfver
graf-ven; och jag måste finna mig i ett bruk, som
jag sjelf hufvudsakligen infört. Jag gjorde det
i välmening, i hopp att derigenom ge någon
större högtidlighet åt tillfället, och, äfven utom
skolan, väcka något deltagande för den allmänna
undervisningen. Detta har föga lyckats mig,
vår tid tänker på helt andra verk än
läroverken. Yi lefva i bankoreglementernas utfattiga,
i nykterhetsföreningarnas försupna tider.
Emellertid kan jag likväl vid tillfällen som detta
sällan eller aldrig klaga öfver brist på åhörare.
Det är ett frispektakel, som ej gerna
försummas. Till och med damerna, de vandrande
blomstersängarna i menskligheten, regnbågen i
lifvet, byggd af solsken och tårar, skiftrik,
mång-färgad, ögonblicklig liksom de, — till och med
damerna göra 111ig oftast, som i dag, den äran,
för att höra hvad deras gamle, tyvärr alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
