Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drömma de, så är det om nästa bal, eller nästa
virabord. Ty allt umgänge hvälfver sig
numera omkring de begge polerna, spel och dans,
af livilka det förra förkyler, den sednare
förbränner hjertat. Umgänget, med alla sina
förströelser, blir lifvets högsta angelägenhet; och
alltifrån barndomen vänjas de unga att icke
frukta så mycket för något som för
ensamheten, då de ej ha något annat sällskap än det
sämsta, det vill säga, sitt eget. Hvad jag, för
min del, tänker om detta behof af sällskap, som
är tanklöshetens myster, och tomma sinnens
paradis, det har jag redan förut, och vid ett
annat tillfälle, sagt ifrån detta ställe. Jag bör
endast tillägga, att, i en sådan tid, en smula
liknöjdhet för menniskor gerna ingår i allt
men-niskovärde. Men en sådan känsla innebär
ingenting fiendtligt emot menniskor, endast en
kallsinnighet för deras vrånga omdömen, och
för det ändclösa och andelösa sladder, som
vanligtvis kallas umgänge. — Pindarus kallar
menniskolifvet för skuggan af en skugga. Men
ett tommare skuggspel, ett ihåligare,
betyd-ningslösare väsen än det, som här blifvil
teck-nadt efter naturen, torde väl icke finnas. Det
leder till idel ytlighet och flärd, hopkrymper
hjertat till en småaktig sjelfviskhet, eller en
trångbröstad omtanke blott och bart för egen
lumpen fördel: och när skådespelet är slut, har
man lefvat utan gagn och dör utan ära.
Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
