Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Man anställde derföre slutligen en lärare
i dessa språk, men man uppsköt dermed till
gymnasium, dels emedan man ansåg denna
kunskap umbärligare, dels derföre att man trodde
skoltiden tillräckligen upptagen med andra
läroämnen, ocb ej ville sammanblanda för många.
Dertill kom äfven, hvad alla tiders erfarenhet
bekräftat, att lefvande språk läras både
hastigare och säkrare efter än före de döda. Detta
bevisas bäst af apologistierna, der man börjar
med lefvande språk, ej läser de lärda, och
ändå i de förra gör vida mindre framsteg, än på
gymnasium, der likväl endast fyra timmar i
veckan användas härtill.
Huruvida undervisningen i lefvande språk
bör begynnas redan i skolan, eller först på
gymnasium, beror likväl hufvudsakligen på den
frågan: på hvad sätt böra dessa språk läras? För
all språkundervisning finnas tvenne methoder:
den naturliga och den — onaturliga. Vi ha
föredragit den sednare, och behandla äfven de
lefvande språken som om de voro döda ; det
vill säga, vi börja dem med en abstrakt
grammatik. Om man skrifver dem, så är det
endast för att inöfva reglorna. Om talande blir
sällan eller aldrig fråga. Den naturliga
me-thoden deremot är den, hvarefter vi lära
modersmålet, nemligen af dagligt bruk. Att denna
metliod är användbar, äfven för främmande
språk, bevisa de mångfaldiga exemplen af barn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
