Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öde tyckes vilja, så hungrar jag dock heldre ihjäl
annorstädes än här.*
Helsa Wallin. Jag tycker i det hela rätt
bra om honom för hans sjelfständighet och
allvar. Han gjuter sig den ena ärestoden efter den
andra, med modellerna ur den 113 a och
ciselle-ringen ur den gamla skolan. Eller rättare, han
är sjelf en egen skola, hvarur vi alla kunde
lära något. De få ord, han i företalet till sin
psalmbok (som också är en commentarius
der-öfver) sagt om förhållandet mellan det gamla
och nya, är utan tvifvel det riktigaste,
värdigaste, sannaste, som i hela denna osmakliga
tvist hittills blifvit anfördt. Det samma har
jag, och troligtvis hvarje opartisk och förnuftig
menniska i Sverge, tänkt, ehuru vi ej kunnat
säga det, eller åtminstone ej ge tillräckligt
eftertryck åt våra ord. Det är en glädje att se
huru han står och visar ryggen åt den gamla
och tänderna åt den nya sekten. En herrlig
attitud, den jag önskar att han aldrig måtte
förändra! Men, — när man af Davids arfskap fött
harpan, kunde man väl lemna ruelsen åt andra
syndaträlar. Vidrigt är det mig att höra de mo-
* Ur ett annat bref: ”Jag har fem barn, svag belsa och
mycket bekymmer. Mitt humör har dock hittills stått
mig temmeligen bi, så att sjelfva prest-medicinen synes
mig ännu löjlig. Men till slut får jag väl ändå lof att
ta doktorsgraden 1 medicin, om jag som prest skall kunna
hoppas någon framgång.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
