Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna försoningens gudomliga lära, om lians egel
hjerta är bitlert och hatfullt och ofördragsamt?
Gud har icke förgäfves satt hjertat till lifvets
medelpunkt, liksom han satt solen, hvarifrån
värmen kommer, midt i sin himmelska
härskara; och inga gåfvor, huru lysande, huru
mångfärgade de ock må vara, kunna hos
läraren ersätta bristen på hjertats fromhet. Och
likväl är fromheten enkel och enfärgad: hon
gar hvitklädd som Leviterna, hon är prestens
rätta embetsdrägt, hon är altarskruden, hvari
han firar sin lefnads sabbatsdag. Men jemte
fromhet fordras äfven kunskapens ljus; ty en
kristlig lärare bör veta på livem lian tror, det
vill säga, han bör känna grunderna för sin
öfver tygelse, han bör vara boksyn t på
Gudomlighetens runor, han bör kunna åtskilja hvad
som i läran är väsendtligt från livad som til
1-äfventyrs är blott tillfälligt, livad som är
ursprungligt från hvad som är sedermera
tillfogad t, han bör veta hvilka förgårdar till templet
hån kan utrymma, för att så mycket säkrare,
och med samlade krafter, kunna försvara
sjelf-va den befästade helgedomen, som är grundad
på ett hälleberg, men hvars tinnar äro
sammanbyggde med sljernorna. Ty annars är han
icke en rätt väktare på murarna, han är ej en
rätt ledare for den stridande församlingen.
Derlill bör han ej vara främmande i forntidens
ocli nutidens verldsliga vishet: hvarken roten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
