Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV.
Vi«l en V*restvigiiiiig.
Oen vise Syrach säger, att den, som för sinom
skapare syndar, han måste komma läkarenom i
händer. * Men syndat hafve vi alla, både med
kropp och själ, och själens läkare har, hvart
han går, siLt sjukhus. Ty själens lidanden äro
talrikare än kroppens, de äro allmännare, de
äro djupare, de äro svårare att bota. Jag vill
icke omtala de få, dem Gud i sin vrede gifvit
det brinnande hjertat och det lättrörliga
sinnet, dem cn ständig oro jagar från det ena
ögonblicket till det andra, och som bära icke
blott sin egen smärta, utan äfven hvarje
annans, som de känna. För dem gifves ingen
läkedom på jorden, det är deras bestämmelse
att vara lifvets blottade känslonerver, att vara
de evigt dallrande strängarna på skapelsens
harpa. Men äfven utom dessa, som lyckligtvis
äro få, så är ju, hvart vi se oss om, det
menskliga lifvet sin egen sjukdom. Eller
känner du någon, huru önskvärd hans yttre be-
* Syr. 38: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
