Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än våra fäder, och man påstår, att det är en
hösre. Men månne det äfven är en fastare?
Der låg i den gamla lärobyggnaden en sträng,
man kan väl säga, en jernfast följdriktighet,
som gjorde, att den, som medgaf de första
satserna, icke kunde komma ifrån följderna.
Derföre stod denna lärobyggnad också orubbad i
århundraden, innan den började att vackla.
Den slöt sig också vida närmare, icke blott
till forntidens föreställningssätt, utan äfven till
dess bokstaf; dess tolkningsgrunder voro
enklare, om också ofullständigare. Men hvad som
i synnerhet utmärkte och åtskilde den från
nutidens, det var en viss trofasthet, det vill säga,
fasthet i tro. Tro blef ledstjernan, icke blott
i religionen, utan äfven i religionsvettenskapen,
förnuft en underordnad makt, och tvillet en
hädelse. Det är otvifvelaktigt, att ett kristeligt
sinne kan förenas med skiljaktiga åsigter af
vettenskapen5 ty dufvan sväfvar, eller kan
åtminstone sväfva, öfver alla vetandets höjder.
Men det kan ej heller nekas, att
mennisko-hjertat varit rikast under de tidehvarf, då
tron herrskat.
Det är nödvändigt för folkets lärare att
känna och kunna redovisa för de vettenskapliga
grunderna till sin tro. Denna fordran är
oef–tergillig; men den uppfyller ännu på långt när
icke lärarens kall. Ty livad är Kristendomen,
sådan den framställes i sina urkunder? Inga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
